Inte mycket till blogg!

Jag har fortfarande semester och det händer en hel del (i min världsbild). Återkommer när det finns tid över att skriva om allt (arbetstid, tänker den med för hög halt magsyra).
Tusan vad livet är härligt!

Semesterliv med nytt liv

Raringen min inhandlade kokboken GI-noll! vilket mottogs med förtjusning.
Mitt intresse för mat har väl inte undgått någon som smågluttar i den här bloggen, inte heller mitt bekymmer med vikten... Att vi nu är två som behöver hålla koll på vikten resulterar INTE i att vi hjälper varandra att avstå, tvärt om... nu är vi två som njuter av både mat, desserter och annat tilltugg.
Efter att ha vänt och vridit på boken och dess innehåll tändes både spis och ugn upp och matlusten stod i full blom. På en väl dold sida och med ett minimalt typsnitt fanns recept på både kokostoppar med choklad och panacotta med bär. Jajemensan! Där for präktighetsangsten all sin väg...

...ehhh vaddå inte jobba...?

Likt kossorna inför grönbete stod jag på jobbet med huvudet tjurigt nedböjt och glodde på klockan. 17:15... 17:16... 17:18... 17:18 ½... 18:00!
Så, äntligen, äntligen kom den tidpunkten på året som både korna och jag trånar efter.
Hela hösten har vi stått där och vaggat till våra minnen om gröna gräsängar.
Hela vintern har vi huttrande värmt oss med minnet av en smekande sol.
Hela våren har vi lockats att skratta åt kluckande rännilar av smält snö.
Nu är klockan åter slagen för att börja bygga nya sommarminnen.

Thank´s god its holiday!

På förekommen anledning...

Plåster, plåster på rumpan där,
säg hur beroende jag egentligen är.
Dagar som rökfri passerar i ett,
det var någon som sa att det inte va´ lätt.
Vaddå inte lätt... det är ju en plåga,
giftets rop brinner som en låga.
Jag gjorde ett val och får stå mitt kast,
jag ska äntligen bli av med min stora last.
Jag njuter av dofter och fullgod smak,
fast jag har ett plåster klistrat där bak.

Jäschgård

Ja, jag vet! Det heter gärdesgård men ingen, alltså ingen, säger gärdesgård. Alla, och då menar jag alla (utom du din motvallsk...) säger jäschgård.

Nu är den klar. Runt hela tomten.

Det blev pricken över I. Eller Ö, för jag bor ju som på en ek-ö mitt bland havren och rapsen.

I fredags var jag tillbaka på Qvartinge Gård och hämtade mina grindar. Gamla järngrindar som ska bli kronan på verket till min jäschgård. Det blir SÅ snyggt! Du är välkommen att besöka mitt hus med vidhängande ...staket?

När man går i barndom

En dag för ett par månader sedan fick jag ett brev på FB.
-"Hej, det är jag! Kommer du ihåg mej?" Ungefär så löd brevet.

Det var min barndomskompis från Öland som hittat mej. Hon hade städat i en gammal bortglömd garderob och funnit en lika bortglömd gammal kompis bland gömmorna.

Med mina brev i handen skapade hon ett nytt som skulle väcka gamla insomnade minnesceller till liv.

Nu var det min tur att rota i gamla gömmor bland dagböcker, bokmärken och gamla nallar. Och visst, där i botten på kartongen låg dom. Hennes gamla brev, daterat 1974.

Vi hade brevväxlat under nästan 5 år och när jag läste breven fick jag följa utvecklingen från småglin till ung kvinna.

Det var dags att boka bussbiljett tillbaka till barndomen.

När jag klev av i Kalmar stod hon där. 14 år och Fernando med Frida ljöd på låg volym i huvudet.

Hon tog mej tillbaka till de gamla stenmurarna, den gamla kyrkan i byn, grusvägen vi cyklat på, huset där snyggaste killen bott, diket vi låg i och tjuvrökte och platsen där potatisvagnen stått uppställd.

Även ett besök i huset jag bott i. Oj, vad litet det blivit! Eller är det jag som blivit stor? Och min sommarsyster fanns i huset. Mamma till 3 barn, hur gick det till? Hon var ju 15 år alldeles nyss...

Många gamla bortglömda minnen fick liv och en välbehövlig uppdatering av sanningen. Och sanningen bestod i att jag fick läsa några av mina bus jag gjort i skolan, hur fixerad jag varit av den "snygga killen" och att jag fortfarande har svårt att skilja på e och ä utan stavningskontroll.

Halvårsbokslut

Det är sommarsolstånd och ljuset vänder på klacken och traskar åt andra hållet. Är det någon som kommer ihåg lyckan första morgonen det var ljust när väckarklockan ringde?

Till midsommar brukar jag gå igenom min almanacka och läsa om vad som hänt hittills under året.
Med facit i hand läser jag att det har varit rörigt.
Med facit i hand är jag medveten om att det har varit rörigt.
Med andra ord har det varit ett halvår av liv. Ett fasligt liv.
Hela känsloregistret har blivit aktiverat tillsammans med en massa upplevelser och erfarenheter.
Alltså ett bra liv!
Därför är det nyttigt att göra ett delårsbokslut...