Dag 3

Idag har det gått 3 dagar som "Nej tack, jag röker inte", och tackar som frågar: Det går bra! Över förväntan faktiskt. Varje morgon daskar jag på ett nikotinplåster på rumpan. Om det är plåstret eller dasken som gör susen är inte riktigt avgjort än. Vissa stunder kan Fan dyka upp och hånle. Jag motar Fan i grinden och kletar in honom i tuggummi. Hånle först som hånler sist. HA!

Jag har hittat en blogg för oss förtappade där vi kan beröma oss själva eller ge efter för självömkan. Toppen faktiskt! Där är man inte ensam om att bli beriden av demoner eller ryggdunka sig själv efter bästa förmåga.

Dessutom har jag ett gäng kollegor på jobbet som stöttar efter bästa förmåga. Ni är bäst!