Så var det årliga julbordet med jobbet avklarat.
Alltid lika roligt att titta på kollegorna i civila kläder, stylade frisyrer och ansade skägg.
I en bransch där man alltid ser varandra i uniform försvinner en hel del av personligheten. De flesta har däremot en liten personlig touch monterad på kläderna eller ovan axlarna. Små detaljer som extra batongfästen, elektronikprylar, provocerande pennor, håruppkreationer, smink eller smycken. Mycket för att man inte ska tappa bort sig själv i kollektivet. På arbetstid är man oftast ett anställningnummer, ett uppdragsnummer eller bara en "vakt" (ibland med ett tilläggsord).
Så inför evenemanget var det dags att välja outfit och fundera på frisyr...
Fram med de elektriska papiljotterna, livligt påhejjad av dottern.
I och för sig inget anmärkningsvärt att jag fiffar till mig men det känns lite ovant varje gång.
Med tanke på hur min vardag ser ut tillhör inte kjol och högklackat favoriterna. Och det mest av praktiska skäl.
Om jag inte befinner mig på jobbet (iförd uniform, herrskor och långkalsonger) så går jag och skrotar hemma på landet i tåliga och slitstarka kläder. "-Jag har bott vid en landsväg i hela mitt liv..."
Här hemma på landet är högklackat endast gångbart till hösten när nya tulpanlökar ska ned i jorden. Och med tanke på rådjursstammen så känns det ganska onödigt det också.
Andra ganska vardagliga sysslor är ju att rensa avlopp, plocka hundlortar, hugga ved och långa skogsprommenader. Inte ens där kommer kjol och pumps till sin rätt. Alltså infinner sig en lite upprymd känsla när finstassen ska på och håret ska för en gångs skull representera den kvinna jag är. Och inte vilken kvinna som helst!!! Jag har dessutom möjlighet att skapa den jag vill uppfattas som. Vilken ära och vilket ansvar! Alltså blev det lockar.
Som person är jag rak. Både i rygg, hår och kommunikation. Jag brukar dessutom ifrågasätta en hel del. Inte för att jag är motvallskärring utan för att jag vill ha så mycket underlag som möjligt innan jag gör en analys eller tolkning av vad jag just har hört. Med den personligheten, lägg till uniform och du har redan skapat dig en uppfattning om vem och vad jag är.
Så för att skapa lite förvirring runt min person stylar jag fram en kvinna med mjuka, runda former. Till och med jag hajjar till framför spegel. "-Hello Gorgeous!
Mycket nöjd med resultatet och med ett godkännande från den kritiskt granskande dottern (som själv är urfeminin, hopplöst vacker och chict petit) går jag hemmifrån och tar nöjt emot kommentarerna samt ett och annat höjt ögonbryn från kollegorna. Mission completed!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Tack så mycket, jag tycker oxå att vi ser så bra ut tillsammans, passar så bra med våra utseenden. hi hi ;-)
Fin du va i håret.. hi hi..
Hoppas det va skoj!!
Härligt att komma ur uniformen med kollegorna och få va sig själv lite.. haha låter som den där Norrlandsguld reklamen.. "om man vill vara sig själv en stund".. =)
Du var supersnygg på festen!
Riktigt fin! Antar att du inte behövde gå hem ensam, du fick väl bergis napp i lokalen! *hehe*
Ses imorgon (fredag) hoppas jag?
KRAM
Skicka en kommentar